Tomrum att fylla

Fyra volontärer som varit i Malavi under ett halvår. Fr.v. Susanna Olofsson, Moa Hammar, Julia Lindgren och Malin Backman.

På torsdagskvällen berättade de fyra volontärerna Maria Backman Örnsköldsvik, Susanna Olofsson Skellefteå, Julia Lindgren Älvsbyn och Moa Hammar Älvsbyn om sitt volontärsarbete i Malavi, inför närmare trettio besökare i Kapellet på Folkhögskolan.
Sedan slutet av augusti 2010 har de fyra bedrivit volontärarbete i Malawi som ligger i den sydöstra delen av Afrika. Ett arbetet som har genomförts i olika former av projekt hos inhemska organisationer.

Den färdiga skolan med 106 barn.

Julia och Moa har främst jobbat med en organisation som heter BAHASI (Bangwe HIV/AIDS Self help Initiative) som bland annat driver en förskola för föräldralösa och utsatta barn.
De valde att inrikta sig på att utveckla denna förskolan och det blev en hel del arbete med att söka pengar för detta, där bland annat Älvsby Församling och ODD Fellovs logen Cevia i Boden bidragit med donationer.

Den påbörjade skolbyggnad valde de två att försöka färdigställa. Med deras hjälp har nu skolan fått ett bättre kök, bättre toaletter och en färdig skolbyggnad som bland annat kan serverar mat till 106 förskolebarn, två gånger om dagen. Barnen slipper nu sitta på ett jordgolv och när det regnar ute så kan de äta sin mat inne under tak som tillagats i skolans egna kök.

Moa och Julia bland barnen på det nya golvet i skolsalen.

Det bästa med volontärstiden är att de utvecklats och vuxit som personer. Efter hemkomsten för två veckor sedan så känner både Julia och Moa att det är någon form av tomrum som finns innombords.
Har man varit borta ett halvår från Sverige är det ändå som att man vuxit in i de familjeförhållanden som man verkat inom. Men visst har hemlängtan till den goda maten och familjen varit stor.

Kontrasterna är mycket stora i ett land som Malavi, som då räknas till ett av världens mest fattiga länder. Men ändå har deras volontärsarbete gjort att de levat rätt så bra då deras värdfamiljer varit rätt högt upp på samhälsstegen.

Julia berättar att hon de första veckorna inte behövde göra något, utan hela tiden blev hon uppassad av tjänstefolk som var anställd av värdfamiljen. Moa som då bodde hos en annan värdfamilj hadde inte samma bekäning men kände ändå att de var väldigt mån om att ta vara på henne.

Färgprakt från Malavi klädde de unga hemkomna volontärerna.

Avslutningsvis så berättar Julia och Moa att deras hemresa var väldigt speciell, då de båda i princip lämnade allt de hadde med sig till Malavi och att deras resgods på vägen hem mest bestod i gåvor och attribut från Malavi som var tyngre än den packning som följde med vid utresan.

Att återvända till Malavi vill de båda, men inte som volontärer utan kanske mer som studenter eller forskare som kan utforska kulturen och mäniskorna där. Att utbilda sig till lärare, sjuksköterska eller något annat som behövs där, är kanske inte heller helt fel.

 Närmare trettio Älvsbybor lyssnade på Volontärernas upplevelser på Folkhöskolan på torsdagskvällen.

En sak är i alla fall helt säkert för både Julia Lindgren och Moa Hammar från Älvsbyn och det är att de har fått många vänner och minnen för livet. Det är mycket som skall fylla det som inte kontakten via internet och Facebook kan ge de båda på hemmaplan.

Text och Foto: Sterling Nilsson